Äntligen vinst på bortaplan mot ÖSK

Bortamatch mot ÖSK har varit lite förknippat med avsaknad av seger, för alla lag i SFL och inte bara Uddevalla. Jag hörde en siffra i sändningen på att ÖSK varit obesegrade på hemmaplan i SFL i 3 års tid vilket befäster och styrker vilket lag det är vårt gäng satte i väg för att möta denna lördag.

Uddevalla har ju inlett denna säsong bäst av alla lag i serien med maximala 12 poäng inför mötet efter 4 matcher och det märktes på ÖSK att de var sugna på att stoppa denna svit. Inför säsongen har Örebrolaget visserligen tappat ett par riktiga stjärnor, bland annat Tauan, Bebe och Herlin vilket givetvis är spelare som är svåra att ersätta men man har värvat tillbaka Morales som är en liten favorit till mig själv med sin teknik och sitt spelsinne och man har kvar stjärnor som Pirahta och Mieli så jag kan inte se att de kan ställa ett mycket starkare lag på banan än de gjorde denna match med det material de har att jobba med. Det sades från deras håll att det var en del skador, sjukdomar och andra problem och så må vara fallet men som sagt mönstrar de ett lag med de stjärnor de idag innehar.

Matchen inleds i ett mycket högt tempo och det kändes aldrig som att det heller dalade utan snarare blixtrade till ytterligare i sekvenser. Jag såg även övriga matcher i helgens omgång och känslan var att det var ganska stor skillnad i bolltempo, närkamper och intensitet i övriga matcher än det vi fick se och uppleva i gamla idrottshuset. Det var också grinigt på planen och bland ledare och bänkar, många kort delades ut varav merparten gick till gänget från Örebro. En spelare som var extra het i sina känslor var Mieli som i halvlek fick ett gult efter någon kontrovers (samtidigt varnades Uddevallas Dion Eriksson) och här någonstans sa mitt sällskap under matchen att Mieli kommer ta rött inom kort. Jag ville i min enfald tro att en spelare på denna nivå skulle kunna tygla humöret bättre och att även ledarstaben skulle ingripa för att undvika detta men ganska kort därefter delade han ut en ganska brysk tackling på Viktor Mossberg och lyckades undvika sitt andra gula där men det var redan skrivet i stjärnorna vilket slut hans eftermiddag skulle få när han kort därefter provocerades till att sparka till en liggande spelare och nu kunde inte dommaren längre hålla tillbaka kortet och utvisningen var ganska klar. I samband med detta rusar Mirza Turan in från bänken på ÖSK och reglerna säger klart och tydligt att detta inte är tillåtet och eftersom han redan dragit på sig ett kort fick även han se resten av matchen från läktaren.

Själva resultatet i matchen skrevs till 1-7 efter en jämn inledning där det länge stod 0-0 innan Uddevalla malde ner Örebro SK med disciplinerat försvarsspel blandat med tunga anfall. Jag har benämnt detta tidigare och kommer tillbaka till att det visar sig över 2 x 20 minuter mot de bästa lagen i serien när man går kort på spelare och saknar bredden i trupperna. Att dessutom då ta röda kort på viktiga pjäser gör uppförsbacken ännu brantare och i denna kamp stod till slut Uddevalla som välförtjänta segrare.

Jag är ganska klar i min analys att om dessa båda lag kommer kunna behålla sina nuvarande trupper är det inte alls omöjligt att vi har två potentiella finallag som möttes denna lördag.

Målskyttar för Uddevalla: Robert Bagger x 2, Noraldin Azizi, Granit Berisha, Fredrik Söderqvist, Donat Gashi samt Viktor Sääf

Nästa hemmamatch är 21/11 klockan 19:00 då vi tar emot IFK Göteborg, innan dess åker vi till helgen till Eskilstuna för att jaga 6:e raka segern!